Informationsflödet ökar och antalet historier vi möts av i sociala medier, på tv och i dagstidningar fullkomligt sköljer över oss dagligen. En del av den historieberättelsen är vinklad, felaktig eller missvisande. Därav har källkritiken som kan sägas vara historikers paradgren nummer ett – på nytt hamnat i fokus. Idag har källkritiken fått en egen dag i almanackan för att uppmärksammas extra.
Inom studiet av historia finns ett par viktiga källkritiska begrepp som kan vara bra att reda ut och få klarhet om samt hur och varför de är användbara i alla typer informationshantering.
Vad är då en källa och hur förhåller du dig källkritisk till en sådan? En källa är därifrån du får din information. Det kan vara ett föremål, en bild, en text eller en person som återberättar något för dig. Därav skiljer man på tre typer av källor; skriftliga, materiella och muntliga. En skriftlig källa kan vara en bok, en materiell källa kan vara ett vapen och en muntlig källa kan vara en person eller flera personer. Gillar du att leta i olika typer av källmaterial? Då kan kriminolog eller historiker vara ditt framtidsjobb. Båda dessa utbildningar är populära och för att vara säker på att du kommer in på din drömutbildning kan du med högskoleprov öka dina chanser rejält!
Det är viktigt att förstå två saker när det kommer till förstahands- och andrahandskällor. Förstahandskällor är oberoende av andra källor. Källan är alltså ett föremål, en person eller annan ögonvittnesskildring som upplevt och tagit del av historien på plats. Andrahandskällor är till skillnad från förstahandskällor alltid beroende av en eller flera förstahandskällor. Om en flera personer vittnar om en händelse inför en journalist – om vad som skett vid exempelvis en bilolycka, är vittnena till bilolyckan andrahandskällor och personerna som varit inblandade i bilolyckan är förstahandskällor eftersom de upplevt vad som skett.
Syftet med att förhålla sig källkritisk är att utröna berättelsens trovärdighet och användbarhet. Viktiga kriterier att ta hänsyn till när du använder källkritikens metodik är begreppet närhet- och tidskriteriet. Är källorna förstahandskällor som är nära i tid och rum – det vill säga hur lång tid har passerat sedan händelsen ägde rum. En person som återberättar en händelse flera år efter händelsen skett kan inte värderas lika starkt som om en person berättar vad som skett bara minuter efter händelsen.
Ett annat viktigt källkritiskt verktyg är tendenskriteriet. På vilket sätt är källan partisk, överdriven eller missvisande? Vilka egna syften har källan med att inte vara helt objektiv? Hela tendenskriteriet inbegriper frågor om trovärdighet och äkthet i en historisk berättelse – oavsett om händelsen skedde för flera hundra år sedan eller för fem minuter sedan. Källkritikens metodik är användbar oavsett om det rör sig om att genomskåda ”fake news” på nätet eller att gräva fram sanningen i gamla arkiv. Idag finns en ökad användning av begreppet ”fake news” vilket oroar journalistikprofessorn Christian Christensen på Stockholms Universitet. Ett sätt att vaccinera sig och genomskåda informationsflödet är att dagligen sätta på sig källkritikens glasögon och använda källkritikens metodologi när du tar del av dagens informationsflöden.
Kategorier och taggar
In Historiska händelser