Kaffets historia

Säger man historia brukar de flesta människor tänka på krig, kungar och revolutionerande händelser men vad man inte får glömma är att en minst lika viktig del av ämnet är enklare och mer vardagliga saker som vad man åt, hur man roade sig och vilka vanor och ovanor man hade. Allt handlade med andra ord inte om korståg och kröningar. Det var få förunnade att över huvud taget syssla med sådana saker, utan precis som idag så bestod människors liv av arbete, skvaller, handel, jordbruk, mat och dryck.

Svenskar är ett av världens mest kaffedrickande folk och om hur det kommer sig kan vi läsa om i tidskriften Populärhistoria där man ägnar många artiklar åt ämnen som handlar om just vanor och vardagsliv. Här får vi lära oss att den förste svensk som smakade på kaffe och sedan beskrev sin upplevelse hette Claes Rålamb och inte var särskilt imponerad. Rålamb befann sig i Konstantinopel, dagens Istanbul, och fascinerades av den svarta dryck som turkarna tycktes njuta av så mycket av istället för brännvin, och när han således fick smaka den tyckte att den smakade illa.

Med tiden kom kaffe dock att även hamna i Norden och till en början var det bara rika människor och aristokrater som hade råd med denna exotiska dryck. Precis som i många andra länder betraktades den ofta med misstänksamhet och kyrkan bestämde att det var Satans dryckjom, inte minst för att den importerades från den muslimska mellanöstern. Periodvis totalförbjöd man kaffe men under de senaste två århundradena har det varit fullkomligen lagligt att konsumera drycken.

Ursprungligen kommer kaffe från Etiopien och det var först på 500-talet e Kr som man började experimentera med dess blad och bönor. Till en början handlade det mest om att man tuggade på dem och det var inte först femhundra år senare som man började brygga och dricka kaffet. Det skedde i en stad i Yemen som hette Mocka, och snart blev detta en extremt populär dryck i framför allt muslimska länder där man generellt sett inte drack alkohol.

PÅ 1550-talet började man öppna regelrätta kaffehus i Konstantinopel och det är alltså de som är föregångarna till våra caféer. Här möttes man för att samtala, skvallra och sluta affärsöverenskommelser över en kopp kaffe och på 1600-talet hade drycken spridit sig till resten av Europa. Västerländska länder grundade plantager i varma länder på de asiatiska och sydamerikanska kontinenterna vilket i sin tur ökade slaveriet, då man behövde många arbetare for de enorma plantagerna.

Det var den svenske kungen Karl XII som under 1700-talets första hälft gjorde kaffe populärt i Sverige efter att ha lärt sig fikakulturen under sina många år i det Osmanska riket. Även om många tyckte att det var både gott och spännande med drycken skulle det dröja till slutet av samma århundrade som även vanligt folk började njuta av drycken.