När vinnaren skriver historia

När Winston Churchill gav sitt namn åt den sex volymer långa historiska skildringen av händelserna under det andra världskriget, ”History of the Second World War” så betraktades den av många som ett stort mästerverk. Man hyllade Churchills berättelser, den politiska och historiska analyserna och såg till att barn som vuxna läste den. Verket fick britterna att känna sig som hjältar och faktumet att mycket i volymerna var rena rama påhittet var det många som inte ville eller kunde kännas vid.

Problematiken runt detta verk är bekant och man brukar beskriva det som att vinnarna skriver historien, med andra ord att Churchills version av krigets utveckling och händelser var extremt färgade av det faktum att hans land var vinnare. En av premiärministerns främsta kritiker kallade till och med verket för ”Churchills Mein Kampf”, då han ansåg att det var fråga om rena rama propagandan.

Det är alltid viktigt att hålla i minnet att historia generellt sett skrivs av vinnarna och att både de faktiska händelserna, förklaringarna och analyserna därför är starkt påverkade av detta. Det är just därför som man vid historiska institutioner är noga med att lära ut källkritik så att man kan komma så nära sanningen som möjligt.